Kön och sånt flumm

Jag har noterat vissa intressanta och en del störande grejer med kön och könstillhörighet i frankrike hos barn so far. Jag vet inte om det här är “franskt” eller om det är så här överallt, men jag har i alla fall blivit chokad ett par gånger.

 

Det första var i julas då jag tittade i en katalog för leksaker med en liten flicka och vi valde på varje sida vilken leksak vi ville ha, ett tidlöst spel^^ På en sida var det bara en massa söta flickiga, rosa saker och någon cool kill-grej så jag valde kill-saken varav flickan brister ut att det kan jag ju inte göra, det är ju för killar. Jag sa att det inte spelar någon roll att man kan välja hur man vill, jag tyckte inte det var tid eller språkkapacitet för att förklara basic genus lära just då. Hon gick med på att jag valde killgrejer ibland, men det var uppenbart att hon tyckte jag var konstig.

Någon vecka efter det var jag i en affär och stod i kö för att köpa typ strumpor eller nått då jag ser två barn, en flicka och en pojke, uppenbarligen syskon stå och kolla på halsbanden. Mamman ropade till sig dem och flickan gick bort till henne, men pojken stod kvar och rörde lite vid ett halsband varvid mamman säger åt honom strängt att det var för tjejer och att han inte skulle röra det. Killen gick dock tillbaka till smyckena flera gånger och man kunde se att verkligen var intresserad. Mamman kom till slut och drog bort honom därifrån.

Den senaste händelsen var på ett födelsedagskalas förra veckan. En liten flicka fick en playmobil slott inbyggt i en skattkista med prinsar och prinsessor och massa smågrejor. Alla barnen blev jätte-upphetsade och samlades runt leksaken, både killar och tjejer, särskilt flickans bror var väldigt på och ville leka. Tillslut bröt flickans mamma in och sa att det var för flickor och att de andra flickorna kunde komma och hälsa på och leka med den, men inte pojkarna. En pojke började gråta och en av personalen sa åt honom på skarpen att det var för flickor och inte för pojkar.

Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av det här, jag menar, jag förstår att man kanske inte köper tjejiga saker till killar, men att förbjuda dem att leka med dem är väl lite extremt? I det första fallet så förstår jag att mamman inte ville köpa de smyckena till något av sina barn oavsett kön, det var mest chockerande hur arg hon blev över att killen ville kolla på halsband. Jag vet att det är lätt att säga åt andra hur de ska göra, jag menar jag har ju inga barn och när/om jag får några kommer jag kanske ångra den här texten, men det känns bara så fel.

 

Om du trodde att du skulle få någon intelligent slutsats så får du skylla dig själv för att läsa min blogg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0