Sigrids Resor

• Aragorn-komplexet

Du är cool, du är så jävla cool, du är så otroligt, freacking awesome att du absolut inte kan närma dig någon annan roll utan spenderar hela lajvet i ett hörn där du visserligen ser snygg ut, men har väldigt tråkigt.

Det här är egentligen inte ett problem för andra lajvare om det inte blir för många sådana här på ett lajv. Särskilt jobbigt blir det om det är en hel grupp av Aragornlajvare på ett lajv.

• Kommer från:

Aragorn från Sagan om Ringen, om folk inte hade pratat med honom hade han bara suttit och rökt i tre böcker, för han är för häftig för att prata med hobbitar.

• Malkavsyndromet

Yippiiiii! Du är överallt, du är glad, manisk nästan, du hoppar runt överallt. Nej, vänta, du är schizofren, alla är ute efter dig! Eller föresten, du är dum i huvudet, hur funkar et svärd? Aj, inte så.. Vid närmare eftertanke, du är hög, hysterisk, galen!

Malkavsyndromet kan beskriva alla roller som helt enkelt är roligare att spela än att spela mot. Om de ska göras ska det göras i väldigt liten form, inte konstant under ett helt lajv. Jag kollar på er knytt och illvättar….

• Kommer från:

Klanen Malkavian i world of darkness rollspelet, som är en klan där alla på något sätt är psykiskt sjuka, ja det är lika jobbigt som det låter.

• SLP/NPC effekten

Böcker lästa:41

Böcker kvar:59

• Utkommen 2003

• Handling Rikemanssonen Amir lever ett trevligt liv I Kabul på 70-talet med sin pappa och deras två tjänare Ali och hans son Hassan. Amir och Hassan är väldigt nära varandra trots sina olikheter men det ändras en dag då Hassan verkligen behöver Amirs hjälp och Amir vänder honom ryggen. För att vara ärlig så var allt jag tänkte när jag läste den här boken att wow, det här är en bra shonen-ai. Jag vet att det inte var tänkt så, men det går inte att komma från att det är två asiatiska pojkar (varav en ser typ kinesisk ut) som är I en tjänar-herre relation, det finns en ond kille som inte vill att de ska vara ihop, och det finns en hel del shotavåldtäckt där med. Läs och du kommer förstå vad jag snackar om. Och om det inte övertygar dig så kanske over 60 fanfics om en bok som handlar om de afghanska talibanerna gör det.

• Karaktärer Amir är ett arsle, sorry men så är det, han är bortskämd, girig och feg. Hassan gör allt för honom, försvarar honom och skulle lätt dö för honom och Amir bara lurar I honom historier och retar honom för at han är analfabet. Visst han blir bättre genom bokne och är en riktigt trevlig snubbe på slutet, men det är lite drygt att behöva läsa om honom så länge innan det händer. Hassan å andra sidan är typ ängeln Gabriel reinkarnerad, han är god, tålmodig och älskar Amir over allt annat. Jag säger inte at han är kär I Amir, det gör Hosseini själv utan min hjälp, men det är tydligt at han ser upp till och älskar Amir om så bara som en bror. De andra karaktärerna är ok, men inget mer, de gör sin grej, men är inte särskilt minnesvärda.

• Språk Säga vad man vill om den här boken, men den är sjukt snyggt skriven. Ibland blir det lite jobbigt att inte kunna mer om Afgansk kultur, men språket flyter på bra, är snabb när den måste, och har långa lugna stunder då karaktärerna får tänka emellan.

• Slutsats Du borde läsa den här boken, den är snygg, intressant och väldigt spännande. Jag ger den 4 awkward Lolita miner.
• 

Böcker lästa:42

Böcker kvar:58

• Utkommen 1993

• Handling Stephen Wraysford beger sig från Storbritannien till frankrike på 1910-talet och möter där en kvinna som han blir kär i. Tyvärr är hon gift och all möjlig sorts problem uppstår. Deras vägar delas och under första världskriget så slåss Stephen I frankrike och möts där av sitt förflutna. Samtidigt på 70 talet så letar Elisabeth efter sin morfar Stephen och försöker ta reda på vad för sorts man han var.

• Karaktärer Stephen är lite för barnslig och lite för jobbig. 1910 var han 20 och man kan kanske förstå hans beteende, men senare blir det bara drygt. Isabelle kvinnan han blir kär I och som blir kär I han är så himla orealistiskt, eller ointelligent. Hon bestämmer sig för att rymma från sin man, blir gravid och berättar inget för Stephen som är fadern och detta är 1910! Tänkte hon inte att det kanske inte skulle gå så väl? Elisabeth är ok, men alldeles för mycket bridget Jones dagbok för min smak, och vad är grejen med att ha ihop det med gifta människor? Stephen är ung och dum, men Elisabeth är 30-nånting! Hon är också “ihop” med en gift man, jag menar vad tusan tanker de med? Om man råkar hitta nån man älskar och som man älskar en tillbaka så väntar man till efter de har skilt sig innan man har ihop det med dem! Arghh! Ok, djupt andetag. Jag tror det jag mest hade emot den här boken var allt krigssnack, jag är helt enkelt inte intresserad av krigsskildringar och det är väl mitt fel, men jag orkar inte läsa om det.

• Språk Egentligen inget fel på språket, sjukt jobbigt med allt krig, men jag inser att det är mitt fel för att hata dem och inte egentligen författaren som ämdå har gjort ett helt ok jobb.

• Slutsats Verkligen inte min grej, men kanske för någon som gillar krig och att vara otrogen? 2 awkvard Lolita miner.

Böcker lästa:40

Böcker kvar:60

• Utkommen 1972

• Handling Kaninen Femman känner på sig att något är fel och tillsammans med några få bundsförvanter beger han sig ut på äventyr för att hitta ett nytt ställer att bilda koloni på.

• Karaktärer Först vill jag bara saga att glömma allt du lärt dig om kaniner, det här är inte lilla Stampe, det här är aggressiva, mordiska och extremt överlevenadsinriktade djur som gör allting de kan för att överleva det I en värld dr de som de själva formulerar det, har tusen fiender. Femman är lite dryg, de kan jag medge, halvt gnällig, halvt hippie, men kronan och hassel får en lätt att glömma sådana småsaker. Hassel och kronan är biffarna av kaniner, de är stora, snabba, starka och drar sig inte för att ta till våld om de måste. Sedan är det en hel del andra kaniner I flocken, men för att vara ärlig så gjorde de inget närmare intryck på mig och även när jag läste böckerna så var jag allmänt förvirrad over vem som var dem.

• De onda I historien är ganska badass med, vi har en galen kanindiktator som styr sin koloni med hjärntass och han är ganska kul att läsa om. Det är snyggt hur människor inte är så vikiga I den här världen då det är lätt att det blir de goda fina djuren mot de onda dumma människorna I sådana här historier.

• Språk Det här var en bok som någon verkligen tänkte på, allt är genomgående "kaninigt" i språket och inget skrivs av en slump. Adams har verkligen nördat de här kaninerna, de har inte bara sitt eget språk, de har sin egen religion och sina egna myter. Det är lite svårt att hålla reda på allt, men den fina ordboken är till stor hjälp.

• Slutsats Det här är kanske en bok man måste veta vad man ger sig in I för att tycka om, men den är väldigt unik och är väl värt att läsas. Jag ger den 3 och en halv awkvard Lolita miner.