White, E. B; Charlotte's Web

Böcker lästa:39
Böcker kvar:61
  • Utkommen 1952
  • Handling Det här är en klassisk barn-möter-djur bok om Fern, en flicka som en dag tar hand om den minsta grisen i kullen och hur grisen, som heter Wilbur, blir större och blir vän med en spindel vid namn Charlotte.
  • Karaktärer Fern själv är ganska stereotyp tjej med djur, men som tur är så är fokus väldigt sällan på henne. Det är istället Wilbur som är huvudpersonen som strävar efter att slippa bli julskinka genom att ta hjälp av den fantastiske Chalotte. Wilbur är gullig och naiv, men utan att bli särskilt tråkig. Han lyssnar mycket på de andra som bor i bondgården och är allmänt lite osäker på sig själv. Charlotte å andra sidan är bokens rikiga stjärna, hon är smart, cool, gammal och vis ien sorts blandning mellan klok mentor och cool kompis. Hon är även roligast att läsa om. Det finns en del andra karaktärer, både mäniskor och djur, men då boken är väldigt kort så hinns det itne med att utveckla dem särskilt mycket,
  • Språk Det här är en barnbok, menat att läsas av banr som just har lärt sig läsa själva så den är ganska enkel och ganska händelserik. Det är sällan tid att fundera och filosofera över saker, utan det ska hända grejer hela tiden. Som barnbok så tycker jag det är helt ok språk, inget fantastiskt, men det gör sin uppgift väl och jag kan tänka mig att det är en fantastisk första bok.
  • Slutsats Jag rekommenderar den här boken just till folk som just har börjat läsa själva. Den är itne så bra att jag tycker den är värd att läsa även för vuxna. Den ska tydligen vara jättekänd och älskad i den engelspråkiga världen och jag förstår varför, men det är inte en bok man läser igen och igen.Jaf ger den 2 och en halv awkward lolita miner

Tartt, Donna; Den hemliga historien

Böcker lästa: 38
Böcker kvar: 62
U
  • Utkommen 1992
  • Handling Richard är en ganska vanlig kille som kommer till Hampden för att studera. Efter lite om och men så hamnar han  i en väldigt intressant och ganska märklig klick av gregiskastuderande ungdomar. Vad som börjar som en glad liten grupp blir snart obehaglig när Richard förstår vad hans nya vänner egentligen håller på med.
  • Karaktärer Richard är ganska meh, han har väldigt få åsikter och håller alltid på att göra något för de andra 'coolare' karaktärerna. Kanske ska detta symbolisera att han är blyg och följer grupptrycket, men jag tycker det hade varit intressantare om han hade haft ltie mer egna åsikter. Och hans föräldrar är alltid oangerat utanför storyn. De andra karaktärerna å andra sidan är fyllda med personalitet och knäppa ideer. Vi har Henry, inåtvänd, jobbig, egoistisk, geni eller bara han som egentligen tar hand om alla? Tvillingarna, Charles och Camilla som antingen är lite för perfekta eller bara galna, Francis, the tolen gay guy som är den osm verkar vettigast i gruppen, ja, han och Camilla (cojnsidence? I think not!). Sen finns Edmund, eller Bunny som han kallas, eller Hunny som jag har döpt honom till. Bunny är den jobbigt dryga typen som alltid gör fel, men som man alltid vill ha med när det är fest och som man av någon anledning lånar pengar till fast man vet att man aldrig kommer få igen dem. Vänskapskretsen är väldigt labil, men det gör bara att den blir mer intressant. Sen finns det Julius, den fantastiske mentorn som är npgon sorts blandning av Jesus, Hercules, Dumbaldore och Gandalf. Han är itne med så mycket i boken förutom när folk talar om honom, vilket är ganska ofta.
  • Språk Fantastiskt språk! Den här boken tar upp väldigt jobbiga saker, incest, mord, djurplågeri, almän gore och massvis med drogproblem, men Tartt lyckas undvika att beskriva vad som faktiskt händer utna istället fokusera på hur karaktärerna reagerar på det som hänt. Nästan inga av bokens jobbiga scener finns beskrivna när de händer, utan de sipprar frma genom historien genom att de pratas om eller enbart antyds om. Mycket skickligt, det roliga med döda grisar är inte att de blöder, utan att de påverkar folk.
  • Slutsats Det här är en riktigt bra bok, den är ganska hemsk, men på ett hanterbart sätt och den tar upp många jobbiga grejer. Den är inte vad jag skulle kalla realistisk, men den är så bra skriven att man förlåter den. Jag rekommenderar den till alla som vill läsa om mysterier utan att läsa deckare. 4 av fem awkward lolita miner!

OOTD

Hej!
Då kommer dagens outfit, jag ska iväg och handla lite basic lolita saker. Ska ge mainstream shoping en chans. Själv chansar jag på att jag kommer att komma tillbaka tomhänt, men vi får väl se.
Håband; Knappcarlsons
Blus: Second hand
Bolero: Baby the stars shine bright
Kjol: Sydd av mig
Strumpor: Ergi by Piratessan

OOTD

Hej!
Det här är egentligen från igår, men jag orkade inte lägga upp den då^^
Klänning: Laura Astley, omsydd av mig.
Bustier, strumpor: Offbrand
Den lilla rosetten med pärlor: sydd av mig^^

OOTD

Hej!
Idag tar jag den lite mer nedtonade versionen av min så kallade 'pepparkaksklänning'.
Varje gång jag har lolita tycker jag att jag ser väldigt simpel ut tills jag kommer till skolan, då tycker jag att jag ser sjukt uppiffad ut^^
Headddress: Shock
Tröja: Omsydd av mig
Skorta: second hand
Klänning, strumpor: Baby the stars shine bright

Sebold, Alice; Flickan från ovan

Böcker lästa: 37
Böcker kvar: 63
Så det har nu blivit dags att skriva om flickan från ovan.
  • Utkommen 2002
  • Handling Flickan från ovan handlar om 14-åriga Susie Salmon som blir våldtagen och mördad. Från himlen vakar hon sen över sin familj som måste hantera sorgen. Boken sträcker sig över flera år och mycket hinner hända.
  • Karaktärer Förutom Susie finns det en mängd med karaktärer, hennes pappa, mamma, syster, bror och intet att förglömma fantastiska mormor, hennes mördare och hennes skolkamrater. Jag gillar hur Sebold lyckas fokusera på alla karaktärerna utan att det blir för mycket. man får lära känna de flesta och det känns inte som om det finns några sidokaraktärer, utan alla får lika mycket plats och lika mycket utveckling. Undantaget är förstås Susie som bokens huvudperson alltid är medverkande. Det är snyggt hur Susie aldrig egentligen står i centrum, förutom då hon är ensam med sig själv så handlar boken om hur de som stod henne nära hanterar att hon är borta, samtidigt som hon finns i skuggorna och hör på. Det är ltie tråkigt att Susie inte reagerar särskilt mycket, det kansek ska representera himlens lugn, men hon är aldrig arg eller förtvivlad, utan tar allt väldigt lugnt. Susies mördare är också en intressant figur, fastän lite stereotyp och inte den mest minnesvärdiga karaktären i boken. Sen blev jag lite besviken på att de inte tar upp gud. De nämner inte ens möjligheten att Gud skulle kunna finnas och Susie, med sitt vanliga lugn, frågar inte ens efter Gud.
  • Språk Det är välskrivet och trevligt, men inte mer. Vissa delar är väldigt bra gjorda, medans andra itne riktigt klarar sig, men överlag är det ett bra språk.
  • Slutsats Mycket trevlig bok, man kan deffinitivt läsa värre, men den kommer inte att förändra ditt liv heller. Jag ger den 3 awkward lolitaminer av 5.


OOTD

Hej!
Idag så blev det lite mer nertonat än vanligt, vädret är verkligen inte gjort för lolitaT^T
baskern blev så himla fin med babybandet och kronan, tack Karin^^

Basker, skorta, väst, byxor: Second hand
Strumpor: Emily Temple Cute

OOTD

Bolero: Baby the stars shine bright
Klänning: laura Ashley, omsydd av mig
Strumpor: Ergi by Piratessan

OOTD

Idag börjar jag så himla tidigt att jag måste ha på mig lolita för att överleva...
Och så kommer Folke, så då måste man ju se fin ut^^
Rosett: Handjord
Öthängen: Kawaiishop
Väst: Offbrand
Skorta: Offbrand
Kjol: Bodyline
Strumpor: Emily Temple Cute

Hälsosam viktn enligt japanskt bantningspreparat

Jag satt och tittade i det nyaste nummret av Kera då jag hittade den här bilden
Jafg är ingen expert på japanska, men som jag förstår så är drtta reklam för ett bantningspreparat och det syns tydliga före och efter bilder. Det är väl inget fel med att gå ner i vikt om man är överviktig, men när man väger 52,4 kilo så är man långt ifrån överviktig! Jag vet inte hur långa de här tjejerna är, men jag tvivlar på att de är korta nog för att det ska vara bra för dem att väga under 40 kg.

Karins hår

Hittade den här bilden från i sommras i kameran. Efter flytten klippte karin av det mesta av sitt hår, här är hennes fingrar som håller om en bit av det avklippta.

Sigrids snabbguide till lajvtyper.

Hej!
Som (o)bekant så har jag nyligen kommit hem från lajvet nya möjligheter som silverdolken arrangerade utanför Avesta. Efter lajvet så pratade jag och min syster om varför folk lajvar och vilka olika sorts lajvtyper det finns. Sen har jag tänkt lite mer och kommit på den här listan. Den är inte helt komplettt och består av stereotyper som ingen riktigt lever upp till, men många lajvare påminner om en eller flera av dem, jag inkluderad.
  • Bofferlajvaren
Bofferlajvarens främsta drivkraft är att få slåss så mycket som möjligt. Även om situationen inte kräver det ,kommer bofferlajvaren försöka dra igång ett slagsmål, eller helst ett helt krig så ofta som möjligt. När bofferlajvaren inte slåss parata hen om hens coola vapen och hur bra hen är på att slåss. Bofferlajvaren har sällan särskilt utvecklad personlighet eller utrustning och är oftast kille, även om kvinnliga bofferlajvare existerar. Bofferlajvare återfins främst på medeltida fantasy lajv.
  • Intriglajvaren
Intriglajvaren har en gigantisk bakgrundshistoria och miljoner hemligheter. Hen har ett inger med i alla intriger och älskar att spela ut folk mot varandra och vara på flera sidor samtidigt. Intriglajvarens karaktär klarar sig alltid och alla vet vem hen är. Intriglajavare återfinns på alla lajv, men är kanske i sitt bästa element på vampyrlajv.
  • Myslajvaren

Myslajvaren är ofta inte så lätt att hitta förens det blivit mörkt och alla samlas runt elden. Då börjar hen berätta sagor och sjunga sånger, i vissa fall med hjälp av ett instrument. Myslajvaren kan alla sånger av gråfötterna utantill, lär sig genuint medeltida balader och kan fler sagor än disney och om man saknar något kan hen oftast hitta på en ny låt eller saga under lajvets gång. Myslajvarna ger en fantstisk lajvresurs som kan lyfta hela lajvet till rätt stämning. De finns på alla lajv, men är väl vanligast på medeltida fantasy.

  • Misärlajvaren

Misärlajvare åker på lajv för att få testa sina gränser. De vill bli förtryckta och hunsade så mycket det bara går och protesterar vilt om de inte känner sig rädda nog. De sover förfärligt illa, äter sämre och jobbar alltid med något tungt och svårt. Hens ambition är att ta sig så långt borta som möjligt från det trygga Sverige och helt omge sig av misär och labilitet. Misärlajvare finns oftast på postapoclajv, fängelselajv och liknande.

  • Känslolajvaren

Känslolajvaren lajvar för att få känna så mycket som möjligt, de är jättekära, jättearga och jätteldsna. En känslolajvare kan lajva i stort sett vilken roll som helst, så länge de får känna en massa saker. Känslolajvare har full koll på sin karaktär och dens personlighet och bygger ofta allt runt den, så att ens kläder, smycken, namn och ibland även maten den äter är en återspegling av dess personlighet. Känslolajvarna är oftast ganska trevliga att ha att göra med så länge de inte börjar ställa lika höga känslokrav på andra. Och när de får alltför stora hysteriska utbrott.

  • Gearlajvaren

Gearlajvaren har massvis med coolt gear, de är de som spenderar timmar med att få till den bästa ringbrynjan eller letar i veckor efter rätt sorts låda att bygga en steampunkkamera i. De märks på en gång på hur snygg utrustning de har och det är det som är viktigast för dem. Gearlajvaren är väldigt praktisk och gillar att bygga saker, det finns gearlajvare som köper sin utrustning, men oftast så har hen byggt allting. Gearlajvaren återfinns av naturliga själ mest på steampunk, men även postapoc och medeltida lajv hyser många gearlajvare.

  • Fantasilajvaren
Fantasilajvaren är tjjen som blev retad i skolan och nu har plåtrustning och långsvärd som hon slår ner alla som tittar snett på henne med, eller killen som aldrig fick en pojkvän som spelar prostituerad och får sånger uppkallade efter sig. Fantasilajvare är helt enkelt en person som lever ut sina personliga fantasier under lajv. Det är egentligen inget fel med det, även om lajv kanske inte är det bästa mediet att reda ut dem känslorna på, men det kan bli lite påfrestande för omgivningen. Det här är något som alla håller på med till en viss grad, jag t.e.x lever ut mina mycket döda drömmar om att bli präst genom att spela preästinna och utföra ceremonier och det är inget fel med det. Fantasilajvare finns överallt, men är oftast mest utmärkande på fantasylajv, särskilt hos unga lajvare.
  • Nördlajvaren
Nördlajvaren vet allt, kan allt och har läst mest. Det är personen som ser till att hens yllemantel har ylle från rätt sorts får, som fixar fram stickbeskrivningar från 1912 och väver sina egna brickband. Nördlajvaren lajvar för att få fram rätt känsla av tiden lajvet utrspelar sig i och kan bli väldigt irriterad om andra itne tycker det är lika vikigt. En nördlajvare kan lätt retas upp genom att lätt nämna ordert 'sicksakcsömn'. De finns på alla lajv, men mest på medeltida och steampunk samt alla sorts historiska lajv.

OOTD

Hej!
Här kommer min första (och en enda?)  OOTD alltså outfit of the day.
Jag brukar försöka tima in att ha lolita när jag ska laba då jag slipper sitta så mycket vilket förstör kjolens puff.
Blus: offbrand (inte sytt speciellt till lolita)
Bolero: Baby the stars shine bright
Kjol: från lolitaloppiset
Strumpor: Ergi by Piratessan
Parassol: Affär i finland nära muminön
Hårband (som inte syns): Knappkarlssons

Rosetter

Hej!
Så idag tänkte jag itne hålla på med bokrecensioner utan återgå till det jag vet att ni alla har saknat: random bilder av sigrid!
Närmare bestämt rosetter gjorda av mig.
Inom lolita finns det något som heter alice bow och som ser ut ungefär såhär:
De här är naturligtvis jättedyra så därför så köper jag dem inte utan började för ett tag sen göra dem själva.
Sen blev det ltie väl många...
Ja, jag har sytt alla dem där själv, de verkade itne som så många när jag gjorde dem...
Jag ber om ursäkt för mitt hemska hår.
Ettan är en 'vanlig' alice bow, medans tvåan är mer åt vad man brukar kalla 'head-eating' håller.
Trean är ltie mer modest.
Fyran är min absoluta favorit jag älskar pärlorna och spetsen är jättesnygg!
Rosetter är för lolita vad hattar är för medeltida lajv, har du en bit tyg över, syr man dem.

Paranoia

Har laddat över alla mina bilder från i somras till datorn nu och hittade det här fantastiska mästerverket från när vi spelade rollspelet paranoia i somras.
Jag vet inte riktigt vad meningen med bilden var, vi skulle göra en reklambild för läsken jag håller i handen, men det ser mer ut som om jag tullar i barskåpet...
Jag vet inte riktigt vad meningen med bilden var, vi skulle göra en reklambild för läsken jag håller i handen, men det ser mer ut som om jag tullar i barskåpet...

RSS 2.0