Atami
Vi har just kommit till den lilla staden Atami, som är ett populärt resmål för Tokyobor. Det är ett sött litet ställe med varma källor och fina små butiker.
Jag ger mig ut på promenad. Vi kom nerifrån så jag går uppåt.
I familjen har vi kommit på ett nytt ord, 'miyasakiskt' när något ser ut som i en miyasakifilm och detta är mycket likt min granne totoro.
Åt ena hållet är det stup.
Åt det andra slänt.
Små vindlande vägar man undrar vart de leder
Överallt hörs ljudet av en bäck
Tillslut så vände jag här
Maidkafe
Innan jag börjar den här blogposten så vill jag påpeka att jag inte vet något om förhållandena på maidkafen, jag har ingen aning om hur det går till på ett sådant kafé och hur man behandlar arbetarna. Jag dömmer ingen som gillar att gå på sådana kaféer. Jag har varit på ett maidkafe, men det var på Närcon och jag tror inte det är representativt.
Med det sagt så gillar inte jag
maidkafeer. För er ovetande så är det ett kafé/restaurang där alla servitriser är klädda som viktorianska husor, med kortare kjolar, och de tilltalar kunderna som master/sir och lady. Det finns ovanligare manliga varianter som heter butler kafé
Jag gillar det inte av rent känslomässiga skäl och av principskäl. Det känns helt enkelt inte bra och jag skulle aldrig gå till ett sådant ställe själv. Jag gillar inte att det är unga söta flickor som passar upp på folk oavsett kön. Och nej, det är inte samma sak som ett vanligt kafé, där ska servisen inte synas utan bara finnas när de behövs, på ett maidkafe så är det hela poängen att servitriserna finns där, man går dit för att titta på tjejerna och bli uppassade av dem.
Det gäller som sagt oavsett kön och sexuell läggning, jag tycker inte att det blir bättre om det är heterosexuella kvinnor som går på kafé, särskilt om de är icke-japanska.
Det är en kombination av "kvinnor ska tjäna" och "asiatiska kvinnor är undergivna och submissiva" som verkligen inte känns ok. Det är inte ok för att det är ett stort problem att folk av alla kön tror/tycker att kvinnor är undergivna i riktiga världen. Jag tror inte det är konstruktivt med maidkafeer, med det inte sagt att alla som går på maidkafe är sexistiska as, det tror jag absolut inte. Men maidkafeer uppmuntrar sexistiska as verderingar.
Så slutpoängen är väl, gå på ett maidkafe om du vill, men var inte ett sexistiskt och rasistiskt as.
Tama hjortar.
Vi har nu varit på ett till ställe där det finns tama hjortar. Detta är alltså vilda hjortar som har vant sig vid människor, de är inte domesticerade, de är inte i en inhägnad, utan dr går runt som de vill, matas av turister och bajsar överallt.
Detta är en stor attraktion, man kan köpa alla möjliga saker med hjortar på som souvenir och man kan köpa speciella kakor till hjortarna.
Jag gillar det inte av flera skäl.
För det första är det inte bra för hjortarna, jag antar att det är de mest stresståliga som kan leva så här, men även så så måste det påverka mycket att ha en massa människor hålls på och ta på en och störa en. Lägg sen till lite bilar och liknande stress så blir det en ypperligt dålig hjortmiljö.
För det andra är det potentiellt farligt för människor.
Hjortar med ungar, unga hanar etc. kan bli ganska aggressiva om de provoceras. De är inte att leka med, särskilt som det är små barn som leker med hjortarna.
Någon borde göra ett hjorthhägn och ta betalt av turister som vill se på hjortar på nära håll.
Min födelsedag!
Jag hade en trevlig och relativt lugn födelsedag. Den började med massor av choklad till frukost och fortsatte med en till frukost, den här gången bestående av ris, fisk, sjögräs, sallad och en massa annat smått och gott. Sedan begav vi oss från Atami till Hakone med tåg.
Mamma gav mig en bukett
Mosstempel
Vi har varit vid ett tempel för att delta i en ceremoni för att uppfylla ens önskningar. Det var lite på gränsen för vad jag är bekväm med på mer än ett sätt.
Templet, som har smeknamnet 'kokedura' mosstemplet, är buddistiskt och ganska svårt att få komma till. Man behöver skriva in sig på japanska och sedan få ett brev på posten med instruktioner,
När man först kommer dit får man sätta sig på golvet vid ett skrivbord med papper, pensel och bläck. Jag har inga bilder på detta då man inte fick ta några i byggnaden.
Sedan fick man skriva en ganska lång text med kanji, kinesiska tecken som även används i Japan. Som tur var var det skissat under så man visste vad man skulle skriva.
Så satt vi där i kanske 50 minuter och skrev, tysta, när det inte bads. Varma, och otroligt ont i bena. Mina fötter domnade först, men sedan började mina vader och mina lår att somna med. Jag har aldrig i hela mitt liv haft så ont i benen, det var ganska hemskt.
Men den fick vi gå fram och lämna in våra papper och ta en tur i den vackra trädgården. När papprena lämnades fram så var det många som bad en bön och där kände jag att det blev lite jobbigt mycket buddhism. Jag har inget emot att observera andra religioners ceremonier, så länge utövarna är ok med det, men att delta är jag mer obekväm med. Det här var väl på gränsen, jag bad inte, men det kändes ändå lite olustigt.
Det var verkligen en helt fantastisk trädgård, övertäckt av mossa överallt. Så här i efterhand känns det ändå kul att ha gjort det, om inte annat är det en kul historia.
Utflykt till Nara
Vi gjorde en dagsutflykt till Nara, som bland annat är känt för sina fina tempel och vackra trädgårdar. Vi gick runt bland dessa och hade det allmänt trevligt.
Det är väldigt behagligt med religiösa byggnader i Japan, dels så måste man ta av sig skorna, vilket är bra om man är så svettig om fötterna som vi är, och dels så finna det ofta en mysig trädgård i närheten.
Nars var väldigt vackert och relativt lugnt, trots massor av turister och skolbarn på utflykt.
