Se ditt vita privilegium! En lista.

Så det här med vitt privilegium är ju krångliga grejer. Särskilt om man råkar vara som jag, född och uppväxt av akademiker, utan en endaste icke-vit kompis (en svensk en fjärdedels korean räknas inte), feminist, emot homofobi, fetma-fobi och sexism, allmänt trevlig och mysig typ och absolut INTE RASIST! Skulle jag? Jag har väl ALDRIG MOBBAT EN SVART i hela mitt liv? Jag skulle behandla en muslim precis som vem som helst, jag DÖMER INGEN!  Jag är ju KVINNA, hur skulle jag kunna förtrycka någon när jag redan är så förtryckt skälv?

 

Och så kan man fortsätta tänka i trygg förhoppning om att ingen kommer att motsäga en. Om man nu överhuvudtaget behöver förklara att man inte är rasist. Men det är du, nästan helt säkert är du rasist, förmodligen inte medvetet, förmodligen tror du som jag att du är en hyvens person, men förmodligen har du också fel.

 

Först en lite förklaring för att du ska slippa få kaffet i halsgropen när jag kallar dig rasist. Med rasist menar jag INTE en nynazist som sparkar svarta i huvudet och förnekar förintelsen. Med rasist menar jag en person som är en del av det förtryck som riktas mot icke-vita, det kan innebära allt från att klä sig i en sexig indiankostym på halloween till välja att sitta bredvid en svensk istället för en irakier på spårvagnen.  Oftast består det av väldigt små saker som kanske verkar oviktiga men som tillsammans bygger upp ett massivt förtryck som disskriminerar icke-vita dagligen.

Innan jag börjar vill jag också påpeka att jag är vit och inte på något sätt hävdar att jag vet något om vad jag håller på med, jag har ingen röst i den här debatten och kommer inte försöka övertyga dig om något, det vill jag istället att dessa sidor gör.

 

 photo 9f2020f5-9498-44b6-a249-69cb0c85adbd.jpg 

 

Det här är en väldigt bra sida att allmänt hänga runt på,  den handlar om allt från vardagssaker till väldigt allvarliga händelser som visar på vitt privilegium och är väldigt enkel om lättsam att läsa.

     

                                   photo Bild4.png

 

När du lärt dig lite om vad vitt privilegium kan vara så kanske du vill utbilda dig lite mer och då är den här sidan jättebra på det, här finns sida upp och sida ner om vad rasism är, hur du låter bli att hålla på med det och vad en bra allierad är. Här kan man hänga länge och bara läsa på och är en bra sida att komma tillbaka till om man känner sig förvirrad.

 

 

   photo Bild7.png

 

Nu kan vi gå vidare till lite krångligare saker, personer med olika ursprung hur har de det egentligen. Den här sidan är ett väldigt bra hjälpmedel om man vill ha svar på den frågan.

 

Och tillslut så kan vi gå in på lite specialsidor som jag gillar

 

   photo e6847e60-60ea-4d40-b48d-e4a6430fe3c2.jpg

Om Afrika och hur krånglig syn många vita har på kontinenten, om vitt räddarideal, fattiga svarta barn och hur man egentligen ska förhålla sig till lerhyddor. Mycket informativ sida som verkligen fick mig att inse hur mycket dumt man har tänkt.

 

 photo Bild11.png

 

Typ samma sak som this is not Africa fast om nordamerikanska indianer, varför just indianer? För att modden Digatisdi är awesome, därför. Varning för otroligt rasistiska halvnakna tjejer.

 

 photo Bild12.png

 

 

En tumblr om hur det skulle se ut om kända film- och tv-stjärnor var icke-vita, mest rolig, men ändå lite alvarlig.

 

Hoppas att du har lärt dig något och om inte annat så här är en  ickerasistisk drake. 

 
 
 
 

Är män fula?

Med förbehållning för:

- Jag har inte faktiskt undersökt detta på ett vetenskapligt sätt, inte heller har jag läst någon annans undersökning av det utan jag går helt på mina och delvis andras upplevelser som inte nödvändigtvis måste representera befolkningen eller ens majoriteten av befolkningen.

- Jag använder även ordet “man” som en person med en mans kropp och “kvinna” som en person med en kvinnas kropp, oavsett faktisk könstillhörighet.

- Samt om du är man (eller kvinna eller nått annat, men främst män) och inte håller med, så förklara gärna varför, jag är idel öra!

 

Så jag har märkt en väldigt skum grej när man talar med heterosexuella män, de tycker inte män är särskilt snygga. Detta låter kanske inte så märkligt och det skulle inte heller jag tycka om det inte var för att de drog det till att ingen tycker att män är snygga. Alltså att kvinnor av naturen är vackrare än män och att det inte har med deras läggning att göra utan att det faktiskt rent objektivt är så. Nu kan man ju tycka att det kan man väl inte avgöra om man bara är attraherad av kvinnor, då måste man ju vara ganska biased, men de hävdar bestämt att så är det. Vilket fick mig att tänka på ett par saker.

 

Det är ju inte direkt en hemlighet att kvinnor är mer exploaterade i media och typ överallt som vackra och sexiga medans män ses som subjekt som gör saker, se t.ex Men are strong, Women are pretty. för mer om det, och det är väl inte helt galet att anta att de allra flesta människor är mer vana vid att se kvinnor som objekt alltså som vackra än att se män i samma situation. Vi är helt enkelt inte så bra på att se män som något att titta på och bedöma ur en snygghetsskala. Trots det så finns det ju en massa kvinnor, mer än 90 % av oss i alla fall, som faktiskt tycker att män är snygga nog för att de ska vilja bli ihop med dem, ligga med dem och bo med dem i större delen av sina liv. Och innan du undrar, nej det är inte så att alla kvinnor är lesbiska, men gör vad de måste göra och skaffar barn med en man för artens överlevnad, tro mig, jag har folk på insidan.

 

Det här med kvinnlig sexualitet. Inte nog med att vi är vana vid att se kvinnor som objekt och män som subjekt, kvinnors och mäns sexualitet ses på väldigt olika sätt. Mäns sexualitet ses som något självklart som man egentligen aldrig behöver diskutera, något naturligt och sunt. Kvinnors sexualitet är farlig och jobbig, eller i bästa fall bara humoristiskt. Jag skulle kunna gå in i sjukt mycket detalj här och det skulle krävas typ en hel blogpost till (om inte flera) men jag tänker anta att ni är på och åtminstone fattar nog för att hänga med även om ni inte håller med.

I alla fall, i ett sånt samhälle så kommer man inte se filmer med scener där kameran långsamt arbetar sig över en naken mans kropp där det är meningen att han ska se sexig ut. Män kommer inte att tänka på sig skälva som sexiga eller se det som något att leva upp till. Kvinnor däremot är bombarderade av sådana bilder och ser det därför inte som något konstigt om en kvinna ses som sexig, de faller sig ju helt naturligt även om inte kvinnorna i sig vill ligga med kvinnan.

 

Jag har dock aldrig hört en heterosexuell kvinna tycka att kvinnor är snyggare än män, så helt lurade är vi inte.

Men håll med om att det är synd att vi lever i ett samhälle är en man inte kan göra grejen när man går ner för gatan i kort kjol och högklackat och ser riktig sexig ut och alla tittar på en och en kvinna inte kan arbeta med ett spett omringad av beundrande skaror.

 

Typ såhär

  
 

 

 

Så som slutsats kan jag säga att bara för att du inte tycker att män är snygga så innebär det inte att andra inte tycker det och tur är väl det.

 

Bilder kommer från

http://www.sxc.hu


Bring it on

Det är dags nu, jag ska inte gömma mig längre, jag ska ut ur en garderob (inte garderoben, en garderob). Jag har en dålig vana, en frestelse, och den heter bring it on. För er som inte vet, så är bring it on filmerna helt enkelt filmer som handlar om cheerleading. Förutom det så har de hittills fem filmerna inget gemensamt. Jag gillar inte Amerika, jag gillar inte intoleransen, okunnigheten och livsstilen. Men jag älskar cheerleading. Jag har nördat mig igenom alla fem bring it on filmer och jag älskar dem. Jag skäms för det, men det är sanningen. Man kan tycka att det vore lite att gilla med filmer som handlar om blonda, dumma amerikanskor som hoppar runt och skriker saker väldigt högt, och visst en stor del av dem är bara dumheter. Storyn är helt dum i huvudet, även om första filmen är marginellt bättre än de andra, så ser man hur slutet kommer att bli ungefär tio minuter in i filmen och även den första filmen är otroligt förutsägbar. Karaktärerna är lika stereotypa och tråkiga som i vilken annan amerikansk film som hest och alla filmer börjar också på samma sätt, med en dröm.

 

Så varför gillar jag ändå dessa filmer? Det finns flera orsaker:

 

Tjejerna äger. Det är tjejerna som bestämmer allt, tar beslut, leder och ser till att alla gör de dem ska. Oavsett om de är trevliga eller bitchiga så är de dem som gör grejerna, som för storyn vidare. Alla squadarna (swenglish ftw!) har ungefär hälften tjejer hälften killar, men killarna får otroligt lite speltid och då bara för att antingen ge lite comic relief, vara bögar, så att någon kan lyfta tjejerna eller att vara någon att bli kär i. För det ända killarna är till för är i stort sett så att tjejerna kan bli kära i dem. Alla filmerna handlar delvis om att tjejen blir kär i en helt annorlunda kille (annan etnicitet, annan stil, annan squad etc.), men killarna gör i stort sett ingenting. De tar den menlösa rollen som tjejer oftast får ta och blir nån sorts amerikansak tsundere. I bring it on-fight to the finish som är den senaste filmen så är det bara fem killar som får några repliker alls. En kille som tjejen blir kär i, en kille som hennes mamma gifter sig med, två killar från skolan och rektorn. De sita har typ tre repliker och förekommer i en scen. Det är allt, och jag älskar det. Missförstå mig rätt, jag är inte den sortens feminist som tycker att alla män är svin och ska stå för alla brott mot kvinnor som någonsin begåtts, jämställdhet ska fungera båda vägarna, men det är bara så skönt att se en massa coola tjejer göra vad de kan och i väldigt liten grad bry sig om vad killarna tycker. I den grad de alls gör det så är det i början av filmen och de lär sig under resans gång att det var en himla dålig idé att det var. Bring it on-filmerna lyckas vara feministisk, söt, sexig och kick-ass på samma gång.

 

De otroliga stuntsen de lyckas göra. Jag menar, wow, de kastar varandra jättehögt i luften och gör otroliga hopp. Det är inte små dansare som skriker saker och klappar händerna, de är gymnaster som gör fantastiska grejer bara med sina kroppar. För att inte nämna att de också dansar bra och aldrig glömmer att le. Mycket av alla fem filmerna är fokus på träningen och jag skulle aldrig orka med en dag av vad de gör. Jag har ingen aning om det här är på riktigt eller bara porträtterat så i filmerna, men jag kan anta att det ändå visar hur riktiga cheerleaders tränar och det verkar tufft.

 

Tjejerna ser normala ut. De är inte supersmala, söta med blont hår, de har riktiga muskler och de ser naturliga ut. Det r tydligt att de har valts ut på grund av att de är duktiga på vad de gör (och inte nödvändigtvis på grund av deras skådespeleri). Mitt kronexempel är Whitier Smith, hjältinnan i bring it on again som inte har vare sig bröst, höft eller något särskilt vackert ansikte, hon är inte ful, men det syns att hon har enorma muskler och hon är normal snygg.

 

Sist, men absolut inte minst, är kläderna. Som den skoluniformsgalning jag är fullkomlig älskar jag deras uniformer. De små söta topparna och korta kjolarna är helt underbara! Jag skulle aldrig ses i en av dem, då man inte kan ha ett gnutta fett på kroppen för att kunna bära upp dem då de visar hela magen, men gud vad kawaii de är^^

 

Ok, det var läskigt, men jag står för min galna hobby och jag kan tala om att det inte är min konstigaste hemlighet. Jag är även glad för att jag är en 21 årig tjej och inte en 50 årig man.

 


Den äkta råvaran och kärleken till maten.

Jag har aldrig arbetat i ett kök förut, men jag har ätit skolmat i 12 år och jobbat matat äldre en sommar så jag tycker nog ändå att jag har lite auktoritet i ämnet storkök och den mat de producerar. Det är inte så roligt, skinkan är hoppressade benfria köttrester och såsen är gjord på mjöl, vatten och arom- och färgämnen. Potatisen är överkokt, riset är inte kokt nog och någon tycker att ananas gör allting gott. Uttråkade mattanter delar ut inte mer en åtta köttbullar till växande barn som aldrig blir riktigt mätta eftersom de så fort dem inte blir tvingade att äta upp slänger mesta delen av maten. Salladen är burkad, fisken är sen länge fryst och den enda gången det visas någon inspiration från kökets sida är vid namnen vilka låter otroligt smakrika jämfört med maten. Jag vill också ha oxjärpar, men jag tvivlar på att djuret de kommer ifrån har sett en oxe, för att inte tala om en gräsplätt. Och maten smakar därefter, det är mest en röra med någon smak som är svårt att särskilja från alla andra rätter. Men det är ju väldigt billigt, 8 kronor hörde jag under min grundskoletid att det kostar att göra en måltid, det tror jag är lite dyrt idag.

Det freihofiska köket levererar middag, eftermiddag, kväll 30-60 måltider och gör det med stolthet. Visst, flera soppor kommer direkt från kartonger med pulver och korven är färdigköpt fryst med wannabeost och bacon, men kökspersonalen har några saker som mitt gamla skolkök aldrig haft.

För det första har de ofta riktiga råvaror, idag hackade jag selleri, morötter, purjo och potatis för att göra en soppa på. Riktiga grönsaker, de var färska och smakar som de ska göra. All potatis som äts skalas på plats och nä det kommer till efterätterna så snackar vi oftast riktiga bakverk. Visst, det ska gå snabbt, men det hindrar inte de händiga kvinnorna att skala äpplen och baka tio äppelpajer direkt på plats, med riktiga ingredienser, inga aromämnen, färgämnen eller emulgerings medel utan smör, ägg och mjöl. Och eftersom det ska ätas samma dag, helst fortfarande varm så finns det naturligtvis inga konserveringsmedel gömda där. Samma är för pajer, raggmunk, potatisgratäng och sufflé, det är allt gjort där. Nästan allt kött är dock rätt undermåligt, konstigt eftersom de har ett så bra slakteri så nära, men de är betalda av kommunen, så jag ska väl inte klaga. Ja, de är betalda av kommunen! Ta det skinnskatteberg!

För det andra så har Alsace och frankrike i allmänhet en mycket starkare matkultur än vi har. När jag ska laga svensk mat blir det ungefär julbord, sen tar fantasin slut och jag gör en pizza, eller ännu hellre mikrar lite dolmades, jag har helt enkelt ingen riktig känsla för svensk mat. I Alsace finns inga såna problem, det finns recept efter recept från Alsace, det är inga problem med att hitta kulturella referenser där. Alla som jobbar i köket förutom jag är också födda och uppväxta i Alsace, pratar alsassiska och lagar mat som de är vana vid och älskar, därför blir det förstås bättre än när svenska mattanter som aldrig har varit Indien ska göra en currygryta. Baksidan bli ju att det inte är mycket internationellt som serveras, pasta finns ju, men det är pasta från Pâtes Grand'Mère med en alsassisk dam på.

Det står ’Ces pâtes ont le goût de l’Alsace!’ vilket betyder ungefär ’den här pastan har smak av Alsace!’ alltså ingen önskan om att vara internationell, det är inga spännande italienska grejer här, utan smak av Alsace som säljer. Kan ni tänka er att man går till konsum i Skinnskatteberg och ser pasta där det står ’med smak av bergslagen på’? När Alssacierna lagar pasta gör de det på alsassisk vis, när det bjuds på pizza är det egentligen tarte flambée, en alsassisk specialitet, med andra ingredienser och jag har än så länge inte smakat några asiatiska smaker alls.

Den tredje saken som jag har märkt efter två dagar i köket är att det här är kvinnor som inte bara gör ett jobb för att få pengar i fickan, utan gör ett riktigt jobb som de tar på alvar och är stolta över. Det gäller att göra god och näringsrik mat varje dag och då drar man sig inte för att jobba övertid lite eller testa nya grejer. Och de har tid, visst det går undan, men det betyder inte att man inte kan improvisera lite, se vad som funkar och vad som inte gör det. Idag experimenterade vi lite med maränger, lite misslyckat, men det hindrar oss inte från att fortsätta på torsdag. Mat är viktigt, inte bara för att bli mätt av utan för att det är en del av en nationell identitet. Det ska vara förrätt, huvudrätt och efterätt, även om det bara är en vanlig sketen tisdagslunch. Det ska ätas långsamt och hinnas smakas på, och då vill man ha bra mat. Helst ska det vara vin till maten, det är det naturligtvis inte på freihof, men om nyår skulle bryta ut tidigt så finns det skumpa i kylrummet av någon anledning.

 

Alsace är en väldigt intressant region, med en blandning av franskt och tyskt och med en stark regional identitet som säger emot båda kulturerna. (och ni vet väl om att tyskarna har snott allt från Alsace, eller hur?)


Min nya idol Mina Harker

Jag slutade just (för typ 5 timmar sen) att läsa Dracula som jag har sunkit mina tänder i den senaste veckan (är jag min fars dotter eller vad?)
iallfall så blev jag glatt överaskad av mina, jag har sett de två filmerna och hon verkade ganska mesig och eftersom boken är från 1800-nånting trodde jag att hon skulle vara ett litet hjälplöst offer som bara var i vägen hela boken igenom, men jag blev glatt överaskad. visserligen hade det varit coolt om hon hade gått runt och haft ihjäl vampyrer själv, men den målmedvetna, intelligenta och långseende kvinnan som hon i boken beskrivs som funkar också. Mina skriver och samanställer, ordnar upp bevis, kan tågtider utantill, fattar snabbt och är med på beslut. Visserligen är hon inte med på de riktigt strapatsrika expeditionerna, men hon spelar en viss roll i slutstriden där hon inte alls blir stående försvarslös, utan tar sin pistol och skuter på de onda zigenarna (ok, boken är väl inte helt pk, tydligen är alla zigenarna i lag med vampyrer, särskilt de i transylvanien).
så, det var den bokressencionen, jag blev rätt besviken på att killvampyrer tydligen är så otroligt fula (han har hårväxt på handflatan och ingen stil) medans tjejvampyrerna var jätteheta, men, men, killen var väl straight även om han tydligen har fått homoaklagelser efter sig.
i alla fall, nu är jag hemma och även om det har varit kul på mitt sminarie i det kalla cannes, så känns det bra att tillbaka och det ska bli kul att börja jobba på måndag.

RSS 2.0