Jag har varit hemsk
Idag var jag tvungen att göra något förfärligt. Jag talade om för en liten flicka att jag inte var hennes kompis och att hon därför inte kunde be mig att leka med henne när hon ville, utan bara när jag arbetade och då kunde hon inte ta det för givet för jag har en massa andra uppgifter för mig också.
Det var hemskt! Hon blev alldeles tyst och så där ’jag fattar att jag gjort fel’ aktig och jag ville bara krama om henne och säga att jag inte menade det och att vi skulle gå och leka på en gång. Istället så gick jag min väg, hoppas att hon förstod att jag bara menade att jag inte kunde leka med henne när hon ville och inte att jag inte gillar henne vilket är helt osant, jag älskar henne, hon är jättesöt och underbar och hon utnyttjar det nått otroligt. Vilket är anledningen till att hon oftast får som hon vill.
Att hennes föräldrar inte kan hantera henne heller gör ju inte situationen bättre, hon har det även svårt med de andra barnen och jag tycker så synd om henne när hon går själv, vilket hon naturligtvis utnyttjar. Jaja, det var hemskt, men det var väl bättre att ta en stor fight än små varje gång hon försöker bossar runt mig.
